Ändrad beskattning av styrelsearvoden
Regelverk
Inkomstskattelagen (1999:1229)
Verksamhet
Aktiebolag med intresse av att anlita externa styrelseledamöter
Beskrivning av problemet
Efter lagändringsbeslut 2009 gjorde Skatteverket tolkningen att styrelsearbete kunde utgöra näringsverksamhet, antingen som del i en konsultverksamhet eller som en egen verksamhetsgren. Detta innebar att styrelseuppdrag kunde samordnas i ett företag. Möjlighet gavs då att sätta av medel i företaget för att trygga framtida pension, ta hand om risker för sjukdom och hantera för uppdragen/verksamheten gemensamma kostnader.
I juni 2017 meddelade dock Högsta förvaltningsdomstolen en dom i vilken man gjorde bedömningen att 2009 års lagändring inte innebar någon förändring när det gäller beskattning av styrelsearvoden, och att tidigare fastslagen praxis om att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst därför fortfarande är giltig.
Domen, tillsammans med högre upplevda krav på styrelsearbetet, har lett till att det blivit svårare och dyrare för företag att skaffa nödvändig extern kompetens till styrelser. Domen innebär också att det oberoende som styrelseledamöter måste ha gentemot bolaget kan ifrågasättas. En utbetalning som inkomstbeskattas skulle kunna anses vara en form av lön och uppdraget då också likställas med en form av anställning, vilket minskar det oberoende som uppdraget kräver.
Situationen har medfört att företag i ökad utsträckning använder alternativa former av extern kvalificerad kompetens, såsom så kallade advisory boards. Dessa uppdrag innebär inte samma nivå av personligt ansvar som ett styrelseuppdrag, och saknar principiellt transparens gentemot tredje man, men möjliggör fakturering och beskattning inom ramen för näringsverksamhet.
Förenklingsförslag
Förslaget går ut på att inkomstskattelagen ändras, så att styrelsearvoden beskattas som näringsverksamhet i stället för som inkomst av tjänst.
Styrelsearbete är ett yrke som kräver kunskap, ansvar och erfarenhet. Trots det får den som arbetar professionellt i styrelser inte driva sin verksamhet i bolagsform på samma sätt som andra rådgivare. Om man arbetar med affärsutveckling, strategi eller rådgivning kan man driva sitt företag som konsultbolag, men om man gör samma sak i en styrelse beskattas man idag som om man vore anställd, trots att man inte är det.
Bedömd effekt av förslaget
Förslaget innebär att en vidare krets av personer ges en reell möjlighet att professionellt bidra med sin kompetens i aktiebolagens styrelser. Att modernisera reglerna skulle inte automatiskt innebära varken lägre skatt för de som arbetar som styrelseledamöter eller lägre kostnader för bolagen. Ersättningen skulle bli föremål för beskattning dels genom bolagsskatt på resultatet i det bolag som fakturerar arvodet, dels hos styrelseledamoten i samband med att medlen tas ut. Att ta ut medlen ut i form av lön beskattas som tjänsteinkomst och medför skyldighet att erlägga arbetsgivaravgift, och att ta ut dem i form av utdelning beskattas i enlighet med 3:12-reglerna.
Vid en skattemodell där kostnaden för arbetsgivaravgift faller bort skulle den totala kostnaden för bolaget potentiellt kunna minska, men väljer man att använda utrymmet till att höja ersättningen för styrelseuppdrag skulle den totala kostnaden för bolaget i praktiken kunna vara oförändrad.
Framför allt handlar moderniseringen om att behandla liknande uppdrag på samma sätt, och att göra skattesystemet mer anpassat till hur arbetslivet faktiskt fungerar. EU:s konkurrenskraftsagenda belyser ytterligare att tillgång till rätt kompetens på alla nivåer är en strategisk förutsättning för att företag ska kunna stärka sin innovationsförmåga, navigera i komplexa värdekedjor och utveckla framtidens affärsmodeller.