Förändringar av kontrollavgift för personalliggare i skatteförfarandelagen
Regelverk
Bestämmelser finns i följande författningar:
- 39 kap. 11-12 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244)
- 50 kap. 3-6 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244)
- 9 kap. 5 och 6 §§ skatteförfarandeförordningen (2011:1261)
Verksamhet
Restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet och tvätteriverksamhet (39 kap. 11 § första stycket skatteförfarandelagen). Undantag gäller enligt 39 kap. 11 § andra stycket för enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma, eller fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma.
Om företagaren bedriver flera olika verksamheter i samma lokal, och minst en av dessa omfattas av skyldigheten att föra personalliggare ska samtliga verksamma i lokalen antecknas i personalliggaren (blandad verksamhet). Om näringsverksamheten huvudsakligen består av annan verksamhet än sådan som medför skyldighet att föra personalliggare, behöver ingen personalliggare föras.
Den som bedriver byggverksamhet omfattas också av kravet på att föra en elektronisk personalliggare (jfr. 39 kap. 11 a – 11 c §§ SFL). Med byggverksamhet avses enligt lagens definition näringsverksamhet som avser om-, till- eller nybyggnadsarbeten, reparations- och underhållsarbeten, rivning av byggnadsverk samt annan näringsverksamhet som bedrivs som stöd för sådan verksamhet.
De företag som berörs kan inte avgränsas strikt utifrån SNI-koder, eftersom skyldigheten är beroende av verksamhetens faktiska art och bedrivande.
Beskrivning av problemet
Personalliggaren syftar till att möjliggöra kontroll av att företag inom berörda branscher inte använder svart arbetskraft.
Enligt förslagslämnaren är problemet för företagen att kontrollen av personalliggaren som görs av Skatteverket inte tar sikte på eventuellt användande av svart arbetskraft, utan i stället blivit en kontroll av att personalliggaren förs korrekt. Enkla oavsiktliga fel leder till höga kontrollavgifter även i fall där det inte förekommit någon svart arbetskraft. Kontrollsystemet behöver därför anpassas så att kontrollavgifter endast tas ut vid grova eller återkommande fel i personalliggaren.
Kontrollavgift bör kunna underlåtas vid enklare oavsiktliga fel. Med enklare oavsiktliga fel avses till exempel uppenbara skrivfel, exempelvis att någon siffra i en anställds personnummer har angetts felaktigt i personalliggaren eller att fel efternamn har angetts beträffande en anställd när denne på grund av giftermål nyligen har bytt efternamn. Även situationer som bedöms som ursäktliga bör kunna leda till att kontrollavgiften underlåts av Skatteverket, eller att en varning utgår. Det kan till exempel vara fråga om att personalliggaren av misstag befunnit sig i ett låst utrymme vid ett kontrolltillfälle och att en anställd är på väg med nyckeln. Det kan också handla om situationer där fel slags penna har använts för att fylla i personalliggaren (till exempel blyertspenna) men att de uppgifter som fyllts i är korrekta.
Kontrollavgift tas idag ut med stöd av 50 kap. 3–4 §§ skatteförfarandelagen (SFL). Någon möjlighet att utfärda varningar medger inte SFL i dagsläget. Konsekvensen är att samma kontrollavgift utgår för enkla oavsiktliga fel i personalliggaren trots att svart arbetskrafts inte har nyttjats. Detta drabbar seriösa företag som inte har haft någon avsikt att fuska. Ett mer rimligt system är att det endast vid grova eller upprepade brister (eller att svart arbetskraft de facto har utnyttjats) i hanterandet av personalliggaren tas kontrollavgift ut.
Förenklingsförslag
Inför en ny bestämmelse i skatteförfarandelagen (2011:1244) om att enklare oavsiktliga fel som upptäcks vid kontroll av personalliggare och där det kan konstateras att svart arbetskraft inte har använts i första hand ska leda till en varning, alternativt eftergift av kontrollavgift vilket innebär att någon kontrollavgift inte tas ut i dessa fall. Ett alternativt förslag är att differentiera kontrollavgiften så att en lägre kontrollavgift ska utgå för enklare oavsiktliga fel. Samma regler bör införas för situationer som bedöms ursäktliga.
Bedömd effekt av förslaget
Enligt förslagslämnaren skulle ett införande av en möjlighet till varning/eftergift av kontrollavgiften alternativt en sänkning av kontrollavgiften vid enklare oavsiktliga fel i personalliggaren öka proportionaliteten i sanktionssystemet och minska den ekonomiska belastningen för seriösa företag som inte haft för avsikt att fuska. Detsamma gäller för situationer som kan bedömas som ursäktliga.
Reformen skulle kunna stärka rättssäkerheten och legitimiteten i kontrollsystemet genom att sanktioner i högre grad riktas mot grova eller upprepade överträdelser samt faktisk användning av svart arbetskraft, snarare än mot formella misstag. Samtidigt förutsätter en sådan ordning tydliga kriterier för vad som utgör enklare oavsiktliga fel för att upprätthålla systemets effektivitet och preventiva verkan.