Förbättra momsreglerna vid kundförluster
Regelverk
Mervärdesskattelag (2023:200) 8 kap. 16 §. Se även 7 kap. 43 - 45 §§.
Artikel 90 i EU:s momsdirektiv (2006/112/EG).
Verksamhet
Alla företag som har momspliktig försäljning kan potentiellt påverkas av regelverket i de fall som kundförluster uppstår. Det påverkar i hög grad små och medelstora företag och det finns även vissa branscher som påverkas i högre grad av kundförluster, till exempel telekom.
Beskrivning av problemet
Enligt nuvarande tillämpning av mervärdesskattelagen ska säljaren redovisa och betala in utgående moms även när betalning från köparen helt eller delvis uteblir. För att minska beskattningsunderlaget vid kundförlust kräver Skatteverket som huvudregel att säljaren kan visa att köparen saknar betalningsförmåga, exempelvis genom konkurs eller genom att fordran har drivits via Kronofogdemyndigheten och att en utredningsrapport visar att tillgångar saknas.
Förslagslämnaren menar att Skatteverkets tolkning och tillämpning successivt har blivit mer restriktiv över tid, utan att motsvarande materiell lagändring har genomförts. Detta medför att företag i momshänseende kan behöva vidta mer långtgående åtgärder för att styrka en kundförlust än vad som krävs enligt redovisnings- eller inkomstskatteregler.
Som utgångspunkt ska en säljare redovisa och betala in moms på sin försäljning till Skatteverket. Vid utebliven eller försenad betalning från en köpare uppstår en dubbel likviditetspåfrestning för det säljande företaget, dels i form av utebliven eller senarelagd intäkt, dels i form av minskad kassa då inbetalning av momsen till staten ändå ska ske. För att motverka denna effekt finns regler som syftar till att motverka detta genom att säljaren i en sådan situation inte ska behöva betala in momsen till staten. Om betalning därefter inflyter ska dock momsen på nytt redovisas av säljaren.
Förslaglämnaren framhåller att man i sammanhanget också måste beakta att företagen lider ekonomisk skada av utebliven betalning. En nedskrivning av fordran minskar företagens intäkter, vilket i sin tur påverkar företagens nyckeltal. Företagens ambition är att vilja driva in så stor andel/del av sina fordringar som möjligt, men inte till vilken kostnad som helst.
Förslagslämnare menar att Skatteverkets tillämpning tvingar företag att vidta oproportionerliga åtgärder för att få/kunna justera momsen, vilket i sin tur driver på att betalningskrav lämnas till Kronofogdemyndigheten. Detta förfarande kan, inte minst för konsumenter, få förödande effekter, då tillämpningen driver på restföringar hos Kronofogdemyndigheten och konkurser. Genom den växande e-handeln sker allt fler köp på avbetalning och faktura vilket kan ha bidragit till att frågan om utestående fordringar och befarande kundförluster ökat.
Förenklingsförslag
Momslagen bör förtydligas så att beskattningsunderlaget får justeras även vid befarade kundförluster. Om fordran därefter betalas finns redan idag regler i momslagen om att momsen ska redovisas på nytt och betalas. Vidare föreslås, för fordringar av mindre värde, att Skatteverkets tillämpning justeras och implementeras i momslagen. Det föreslås även att tidsgränsen för när en mindre fordran ska anses vara obetald fastställs till 60 dagar, i stället för nuvarande 240 dagar.
Enligt förslagslämnaren kan detta åstadkommas genom att 8 kap. 16 § ML ges följande lydelse: ”Om en förlust uppkommer eller kan befaras uppkomma på leverantörens eller tillhandahållarens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust), får denne minska beskattningsunderlaget med förlusten.
Vid bedömningen ska särskilt beaktas om leverantören eller tillhandahållaren har vidtagit de åtgärder som kan anses skäliga i förhållande till storleken på fordran.
Leverantörens eller tillhandahållarens redovisning ska tillmätas särskild betydelse vid tillämpningen av första stycket.
En förlust ska vid tillämpningen av första stycket befaras uppkomma på leverantörens eller tillhandahållarens fordran om den har varit förfallen till betalning i minst 60 dagar, leverantören eller tillhandahållaren har skickat minst en betalningspåminnelse och ett inkassokrav samt fordringen inte uppgår till mer än fem procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken (2010:110) avrundat uppåt till närmaste hundratal, exklusive mervärdesskatt.”
Bedömd effekt av förslaget
Förslagslämnaren ser att det momsmässiga behovet av snabb restföring av konsumenter hos Kronofogden skulle undvikas, och i stället skulle mer företagsekonomiska överväganden ligga till grund för vidtagna indrivningsåtgärder.
Genom likabehandling för moms, inkomstskatt och redovisning åstadkoms administrativa lättnader för företagen. Förslaget är även i stor utsträckning möjligt att digitalisera och kan förväntas medföra att färre ärenden drivs vidare till domstol. Om momsen får justeras vid ett tidigare tillfälle förbättras företagens likviditet.
En förändrad momstillämpning i enlighet med förslaget bör också leda till att färre företag och konsumenter hamnar hos Kronofogden och därmed att antalet konkurser minskar, med förbättrad likviditet minskar även risken för så kallade snöbollseffekter.
Sammantaget kommer en mer ändamålsenlig tillämpning av momsreglerna förbättra svenska företags konkurrenskraft och tillväxt.