Förenkla reglerna för rapportering av farligt avfall
Regelverk
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (avfallsdirektivet), miljöbalken, avfallsförordningen (2020:614), förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter och Naturvårdsverkets föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret (NFS 2020:5).
Verksamhet
- Alla verksamheter omfattas av kraven, dvs. alla företag som hanterar farligt avfall behöver rapportera det i avfallsregistret.
- I praktiken är det något mindre antal i och med vissa möjligheter till gemensam rapportering. Det finns en otydlighet när detta är möjligt, men ett exempel är enskilda frisörer som sitter i samma salong och har ett gemensamt organisationsnummer.
- I praktiken kan ett och samma företag behöva göra rapportering flera gånger, t.ex. om du har flera butiker som producerar farligt avfall och dessa inte har ett sätt att göra rapporteringen centralt (pga. avfallet hämtas i butiken och det saknas samlat systemstöd).
Beskrivning av problemet
I 6 kap. avfallsförordningen finns regler om spårbarhet för farligt avfall. Där finns regler om anteckningsskyldighet för avfallsproducenter, transportörer, insamlare, handlare och mäklare samt behandlare och vilka uppgifter som ska antecknas (6 kap. 1–5 §§ avfallsförordningen). Anteckningarna ska göras inom vissa tidsfrister och den information som avses beror på vilken aktör som gör anteckningarna. Det finns också en skyldighet för den anteckningsskyldige att spara anteckningarna och att lämna uppgifter om dem till tidigare avfallsinnehavare eller tillsynsmyndighet (6 kap. 6 och 7 §§).
Naturvårdsverket för ett elektroniskt register över uppgifter om farligt avfall (avfallsregistret). Uppgifterna i registret används av Naturvårdsverket för tillsyn, framställande av statistik, rapportering till bl.a. kommissionen och Naturvårdsverkets verksamhet i övrigt inom avfallsområdet (6 kap. 9 och 10 §§ avfallsförordningen). Den som är anteckningsskyldig enligt 6 kap. 1–5 §§ är skyldig att lämna de uppgifter om farligt avfall som antecknats enligt 1–5 §§ till avfallsregistret. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt senast två arbetsdagar efter den tidpunkt när anteckningen ska göras eller sammanställas enligt 1–5 §§ och i enlighet med föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 18 § (6 kap. 11 § avfallsförordningen).
I Naturvårdsverkets föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret (NFS 2020:5) finns preciserade uppgifter och det som ska antecknas och rapporteras till avfallsregistret.
I förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter finns en bestämmelse om att en miljösanktionsavgift om 5 000 kr ska betalas vid överträdelse av 6 kap. 11 § avfallsförordningen genom försening med att till Naturvårdsverkets avfallsregister lämna de uppgifter som ska antecknas enligt 6 kap. 1–5 §§ samma förordning (11 kap. 8 b § förordningen om miljösanktionsavgifter).
- Företag upplever regleringen som problematisk bl.a. av dessa skäl:
Regelverket upplevs som svårtolkat. - Nuvarande krav upplevs som administrativt betungande för företag, inte minst för små företag som saknar systemstöd.
- Samma farliga avfall (t.ex. ett lysrör) ska rapporteras till NVV flera gånger.
• Samma företag kan behöva rapportera i olika roller (t.ex. både som producent och transportör). - Företaget ska löpande anteckna och dokumentera uppgifter om mängder och typ av avfall i kronologisk ordning och kunna visa upp dem på begäran av tillsynsmyndigheter. Företaget ska sedan rapportera in antecknade uppgifter om det farliga avfallet senast två arbetsdagar efter att anteckningen är gjord.
- Reglerna är svårtolkade och tillsynsvägledningen till kommunen är otydlig, vilket får konsekvenser i form av att olika tolkningar görs av olika tillsynsmyndigheter.
- Efterlevnaden är låg på grund av att många företag är omedvetna om kraven.
- Den som inte har rapporterat sitt farliga avfall i tid kan få en miljösanktionsavgift om 5 000 kr.
Förenklingsförslag
- Ändra i avfallskedjan så att det är den som hämtar det farliga avfallet som är ansvarig för rapportering (även i det fall det hämtas på en återvinningsstation). Idag är det avfallsproducenten som är ansvarig för att rapportera till avfallsregistret vilket innebär att i princip alla företag är ansvariga för att rapportera. Om det i stället skulle vara insamlaren, skulle det betyda att allt farliga avfall registreras men att färre aktörer blir ansvariga för själva rapporteringen.
- Ändra tiden för när rapportering av farligt avfall behöver göras efter det farliga avfallet är upphämtat/avlämnat (mest intressant för ombud). Idag är det ett krav att rapportering till Naturvårdsverket avfallsregister ska göras inom 48 timmar efter att det farliga avfallet hämtats, antingen när avfallet hämtats av transportör eller lämnats på återvinningsstation. I vissa fall svårt hinna rapportering i tid, vilket kan leda till straffavgift.
- Tydliggöra möjlighet till ”samrapportering”. Ibland är det inte möjligt att särskilja vilket avfall som har uppstått i vems verksamhet. NVV har tydliggjort att samrapportering är möjligt i vissa fall, t.ex. om en frisörsalong har ett gemensamt organisationsnummer och laboratorium kan även ett företag ansvara för rapporteringen.
Bedömd effekt av förslaget
- Det skulle fortsatt vara krav på alla företag att hantera sitt farliga avfall, men det skulle i stället vara insamlaren som utför själva registreringen. Det skulle minska den administrativa bördan för enskilda företag.
- Framför allt ombud som hanterar många verksamheters farliga avfall skulle gynnas då de skulle kunna utföra längre transporter och göra fler upphämtningar innan de registrerar avfallet till avfallsregistret.
- Det finns utrymme för att ytterligare tydliggöra samrapportera för vissa verksamheter, t.ex. för kontorshotell och där det finns gemensamt utrymme för avfall. Det skulle i praktiken innebära att färre företag omfattas av rapporteringskravet.