Förenklingar avseende livsmedel i 7 a § prisinformationslagen (PiL)
Regelverk:
- 7 a § prisinformationslagen (2004:347)
- 11 § marknadsföringslagen (2008:486)
- Art. 6a Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter
Verksamhet:
SNI-kod 47 – Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar
Beskrivning av problemet
Enligt 7 a § PiL ska företag i samband med prissänkningar ange det tidigare lägsta pris som varan haft under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kraven omfattar även prissänkningar som meddelas i fysiska reklamblad. Lägsta 30-dagarspris behöver inte anges för varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla. Bestämmelsen syftar till att skydda konsumenter mot vilseledande prissättning.
Kraven i 7 a § PiL medför flera problem för företag inom dagligvaruhandeln vilket i sin tur påverkar konsumenterna negativt.
Till skillnad mot sällanköpshandeln förändras priserna på livsmedel ofta vilket innebär ett omfattande administrativt arbete för företag inom dagligvaruhandeln att hålla koll på priser och tidigare rabatter. Detta medför administrativa kostnader för företagen. Det är också otydligt vilka färskvaror som är undantagna kravet på angivande av lägsta 30-dagarspris. Exempelvis kan frukt och grönsaker ibland hålla längre än 30 dagar, men de kan också ha ett kortare utgångsdatum beroende på hur länge de har lagrats innan de når butikerna. Denna osäkerhet ökar komplexiteten för dagligvaruhandeln att avgöra när undantaget är tillämpligt. För att undvika att göra fel väljer dagligvaruaktörerna rabatterbjudanden som inte omfattas av kraven, som multipriserbjudanden (köp tre betala för två) och olika typer av medlemserbjudanden. Sådana erbjudanden missgynnar vissa konsumentgrupper, som till exempel ensamstående äldre, studenter och barnfamiljer. Det kan också innebära ökat matsvinn.
Kraven i 7 a § PiL påverkar även marknadsföringsmöjligheterna i fysiska reklamblad negativt vilket kan resultera i att vissa kundgrupper går miste om erbjudanden.
Sammantaget medför otydligheten i 7 a § PiL samhällsekonomiska kostnader motsvarande cirka 493 miljoner kronor per år för dagligvaruhandeln, varav 203 miljoner kronor är kostnader för företag och 291 miljoner kronor för konsumenter.
Förenklingsförslag
Förenklingsrådet har prövat två inlämnade förenklingsförslag. Det ena förslaget handlar om att införa ett undantag för livsmedel i 7 a § i PiL och det andra att införa ett undantag i marknadsföringslagen (2008:486) för angivande av 30-dagarspris i tryckta reklamblad.
Förenklingsrådet föreslår efter utredning av förslagen att regeringen ska arbeta för en ändring av prisinformationsdirektivet som möjliggör att medlemsstaterna kan undanta livsmedel från bestämmelserna om prisinformation vid tillkännagivande av prissänkningar. För att tydliggöra nuvarande lagstiftning till dess att en ändring av prisinformationsdirektivet har genomförts föreslår Förenklingsrådet att det införs förtydligande bestämmelser i de nuvarande nationella reglerna i 7 a § tredje stycket prisinformationslagen (PiL). Förtydligandet innebär att undantag ska gälla för
- varor som på grund av sin beskaffenhet eller i förädlingsledet kan komma att bli undermåliga för försäljning inom 60 dagar efter skörd, produktion eller förädling, och
- varor där en kortare tid än 30 dagar kvarstår av bäst före-datumet eller sista förbrukningsdatum.
När det gäller undantag för angivande av 30-dagarspris i tryckta reklamblad drar Förenklingsrådet slutsatsen att en sådan reglering inte är förenlig med EU-rätten.
Förenklingsrådet föreslår att de föreslagna förtydligandena av nuvarande lagstiftning ska träda i kraft den 1 februari 2027.
Förenklingar avseende livsmedel i 7 a § prisinformationslagen (PiL) pdf, 1.4 MB.
Bedömd effekt av förslaget
Dagens krav medför samhällsekonomiska kostnader på cirka 493 miljoner kronor per år, varav 203 miljoner kronor är kostnader för företag och 291 miljoner kronor för konsumenter.
- Ett undantag för livsmedel kan ge kostnadsbesparingar för företagmotsvarande 146 miljoner kronor per år och öka konsumentnyttan med 291 miljoner kronor per år. Sammantaget kan de samhällsekonomiska kostnaderna minska med 90 procent, eller cirka 437 miljoner kronor per år.
- En tydligare reglering enligt förslag 2 skapar förutsebarhet för företagen, tillsynsmyndigheten och kan ge positiva effekter för konsumenter.Det ger en mindre effekt men är enligt Förenklingsrådet viktigt att få till stånd innan ett undantag för livsmedel är på plats.