Inför trappstegsmodell i enlighet med UTP-direktivets grundsyfte
Regelverk
- Lag (2021:579) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder, LOH
- Förordning (2021:583) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder
- Direktiv (EU) 2019/633, UTP-direktivet
Verksamhet
Förslaget bedöms i första hand beröra livsmedelsproducenter (SNI01) samt inköpare av livsmedel inom SNI-koderna SNI10 (Livsmedelsframställning),
SNI11 (Framställning av drycker), SNI46 (Parti och provisionshandel),
SNI47 (Detaljhandel) och SNI56 (Restaurang-, catering- och barverksamhet).
Beskrivning av problemet
EU:s ”Unfair Trading Practices Directive” (UTP), som har implementerats i Sverige genom Lag (2021:579) om förbud mot otillbörliga handelsmetoder (LOH), syftar till att motverka obalans i förhandlingsstyrka i jordbruks- och livsmedelskedjan, särskilt till skydd för små jordbrukare och leverantörer mot stora köpare.
Mekanismen är en EU-gemensam miniminivå med handelsmetoder som är förbjudna eller endast tillåtna om de avtalats i förväg. Skyddet kan avgränsas genom en relativ omsättningstrappa, där leverantörens storlek jämförs med köparens. Sverige har dock valt att genom LOH skydda leverantörer om köparen har en omsättning över två miljoner euro eller är en myndighet.
Detta innebär enligt förslagslämnaren att även stora multinationella livsmedelsleverantörer gynnas på mindre köpares bekostnad, vilket gör det svårt att motverka prishöjningar och mer ekonomiskt riskfyllt att köpa av nya och mindre leverantörer. Centralisering av inköp och en ökad andel inköp från livsmedelskedjors egna grossister har enligt förslagslämnaren och undersökningar från branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel missgynnat mindre lokala producenter sedan LOH infördes.
Förenklingsförslag
Förslaget är att införa en trappstegsmodell i enlighet med UTP-direktivets grundsyfte. En sådan modell innebär att skyddet mot vissa typer av handelsmetoder regleras genom en relativ omsättningstrappa, enligt vilken leverantörens storlek jämförs med köparens. Handelsmetoder som kan omfattas en trappstegsmodell är exempelvis sena avbeställningar, betalningsvillkor och returer.
Bedömd effekt av förslaget
En trappstegsmodell skulle enligt förslagslämnaren kunna möjliggöra skydd för mindre producenter samtidigt som jämlika affärsrelationer mellan stora leverantörer och köpare gynnas. Modellen kan minska kostnader för köpare kopplade till exempelvis betalningsfrister, reklamationer, returhantering och kampanjer, eftersom samma hänsyn inte hade behövt tas till stora leverantörer som till små.