Slopad negativ räntefördelning och slopad särskild post
Regelverk
Inkomstskattelagen (1999:1229)
Verksamhet
Alla företag som driver verksamhet i associationsformen enskild näringsverksamhet kan påverkas av regeln.
Enligt SOU 2020:50, kännetecknas de som gör negativ räntefördelning av att de har tillgångar med ett lågt skattemässigt värde och skulder som överstiger det skattemässiga värdet. Ungefär en tredjedel av näringsidkarna äger fastigheter medan tillgångsmassan för övriga två tredjedelar består av maskiner och inventarier. Många av de som träffas av reglerna om negativ räntefördelning tycks ha tillgångar som skrivits av helt eller till låga värden, samtidigt som skulderna inte har amorterats i samma takt. I många fall, särskilt när tillgångarna är fastigheter, har tillgångarna sannolikt ett marknadsvärde som är betydligt högre än det skattemässiga värdet.
Beskrivning av problemet
Reglerna om negativ räntefördelning och särskild post utgör ett komplext regelverk som innebär både administrativa utmaningar och skattemässiga konsekvenser för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.
Syftet med reglerna om negativ räntefördelning är att motverka att man drar av privata skulder i näringsverksamheten i stället för i kapital. Negativ räntefördelning innebär att en schablonmässigt uträknad kostnadsränta på det negativa kapitalet ska öka inkomst av näringsverksamhet, samtidigt som verksamheten får dra av samma belopp i inkomstslaget kapital. Reglerna bygger på storleken av verksamhetens skattemässiga kapitalunderlag och innebär att företagare måste göra negativ räntefördelning om det finns ett negativt kapitalunderlag på mer än 500 000 kronor i verksamheten, och det ska göras oavsett om verksamheten går med vinst eller förlust.
Eftersom reglerna utgår från kapitalunderlagets storlek och inte från skuldens faktiska ändamål kan de även omfatta företag vars negativa kapitalunderlag beror på lån som tagits upp för att finansiera investeringar eller den löpande näringsverksamheten. Detta kan leda till ökade skattekostnader och minska incitamenten att finansiera investeringar med lånade medel.
Regelverket kompletteras dessutom av bestämmelserna om särskild post, som syftar till att motverka att negativ räntefördelning uppkommer i vissa situationer, exempelvis vid benefika överlåtelser såsom arv, gåva eller generationsskiften. Den särskilda posten fungerar som en justeringsregel för kapitalunderlaget och innebär ytterligare beräkningar och bedömningar för företagaren. Eftersom den särskilda posten endast finns för att hantera effekterna av reglerna om negativ räntefördelning bidrar den till ett mer komplext och svåröverskådligt regelverk.
Sammantaget innebär reglerna att företagare behöver genomföra flera skattemässiga beräkningar och bedömningar för att säkerställa korrekt beskattning. Detta ökar den administrativa bördan, skapar behov av extern rådgivning och riskerar att leda till att även företagare med affärsmässigt motiverad finansiering omfattas av regler som ursprungligen syftar till att motverka skatteplanering. Om reglerna om negativ räntefördelning avskaffas bortfaller samtidigt behovet av den särskilda posten, vilket skulle innebära ett enklare och mer överskådligt regelverk.
För enskilda näringsidkare som bedriver skogs- eller lantbruk gäller vidare att det i många fall inte är möjligt att komma runt reglerna genom att i stället driva verksamheten genom till exempel ett aktiebolag. Detta då huvudregeln enligt jordförvärvslagen innebär att det inte ges tillstånd för en juridisk person som vill förvärva lantbruksegendom från en fysisk person (se 4 och 6 §§ jordförvärvslagen (1979:230)).
Förenklingsförslag
Förslagslämnaren föreslår att reglerna om negativ räntefördelning för enskild näringsverksamhet avskaffas. Syftet är att förenkla regelverket och undanröja de skattemässiga konsekvenser som kan uppstå även när det negativa kapitalunderlaget beror på affärsmässigt motiverade skulder i näringsverksamheten.
Det föreslås vidare att reglerna om särskild post avskaffas. Den särskilda posten används i vissa situationer vid benefika förvärv, exempelvis genom arv eller gåva, när förvärvaren övertar lån eller lämnar en vederlagsrevers och syftar till att motverka att ett negativt kapitalunderlag uppkommer. Eftersom reglerna om särskild post är nära kopplade till reglerna om negativ räntefördelning bedöms de inte längre behövas om den negativa räntefördelningen avskaffas.
Förslaget syftar sammantaget till att skapa ett enklare och mer överskådligt regelverk genom att avskaffa två inbördes beroende bestämmelser som i dag kräver omfattande skattemässiga beräkningar och bedömningar.
Bedömd effekt av förslaget
Negativ räntefördelning har som huvudsakligt syfte att hindra att företagaren lyfter in privata skulder i företaget. Utredningar, till exempel SOU 2020:50, har konstaterat att det i de flesta fall är skattemässigt ofördelaktigt att lyfta in privata skulder i företaget. Det skulle dessutom strida mot god redovisningssed och därmed vara i strid med bokföringslagen att göra så.
Det finns alltså redan annan lagstiftning som hindrar att privata skulder förs in i näringsverksamheten.
Reglerna om negativ räntefördelning påverkar även omfattningen av beskattningen genom att de ökar den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare med ett tillräckligt negativt kapitalunderlag. Ett slopande av reglerna skulle därför minska beskattningsunderlaget för de berörda företagen.
Slopas aktuell regel ökar jämlikheten mellan olika associationsformer och det kan förväntas leda till förbättringar för företag med investeringar som finansieras med lån. Dessa förbättringar kan vidare förväntas leda till ökade investeringar i berörda företag och därmed i ett större perspektiv stärka Sverige som land. Detta eftersom nuvarande regelverk gör att många väljer att inte investera då det leder till negativa skattekonsekvenser.