Tydliggör krav vid anställning av högkvalificerad personal utanför EU-land

Regelverk

  • ​​Utlänningslagen (UtlL) (2005:716)
  • ​Utlänningsförordningen (2006:97).
  • ​Direktiv (EU) 2021/1883 (EU:s blåkortsdirektiv) Directive (EU) 2021/1883 on the conditions of entry and residence of third-country nationals for the purposes of highly qualified employment.
  • ​Migrationsverkets föreskrifter, primärt:
    - 2025:15 Migrationsverkets föreskrifter om förteckning över slag av arbeten inom vilka det finns stor efterfrågan på arbetskraft
    ​- 2025:11 Migrationsverkets föreskrifter om den lönetröskel som är villkor för att få EU-blåkort​
    - 2022:1 Migrationsverkets föreskrifter om uppehållstillståndskort

Verksamhet

Bestämmelserna om arbetstillstånd gäller alla branscher. Det finns dock undantag för vissa yrkeskategorier. Migrationsverket har exempelvis fastställt ett undantag från arbetstillstånd för artister och deras tekniker samt annan turnépersonal.

Beskrivning av problemet

Förslaget rör ett exempel på fall där företag som anställt högkvalificerad arbetskraft från tredjeland, och som vid ansökan om förlängning av arbetstillstånd fått avslag på ansökan med hänvisning till att det saknats försäkringar för den anställde. Trots att företaget rättat till bristerna och tecknat försäkring, har Migrationsverket beslutat att rättelsen gjorts för sent och personen har därmed utvisats.

Förslagslämnaren menar att Migrationsverket inte varit tydliga i vilka krav som gäller vid ansökan om arbetstillstånd och att konsekvensen inte står i proportion till misstagets omfattning. De anser det oskäligt att den anställde påverkas negativt av ett fel som arbetsgivaren har begått. De otydliga kraven kan medföra att svenska företag får försämrad konkurrenskraft, vilket i sin tur kan leda till minskad lönsamhet, reducerad personalstyrka eller uppsägningar. En ytterligare konsekvens är att Sverige kan bli mindre attraktivt för högkvalificerad arbetskraft.

Enligt 6 kap 2 § utlänningslagen (2005:716) får ett arbetstillstånd ges till en utlänning som har ett anställningsavtal om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att uppnå en god försörjning och lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.

Migrationsverket har som praxis att arbetsgivaren ska ha tecknat sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring för arbetstagaren när man påbörjat en anställning. Trygghetsförsäkring är det samlingsnamn för flera olika typer av försäkringar som ger ekonomiskt skydd om du blir ofrivilligt arbetslös, sjukskriven eller dör.

Förenklingsförslag

Förslaget innebär att tydliggöra krav vid arbetskraftsinvandring av högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU/EES, exempelvis vad gäller krav på försäkringar, dokument och uppgifter som är aktuella i enskilda ärenden. Förslaget är också att Migrationsverket i högre grad ska stödja och informera sökande om kraven och var information finns att tillgå.

Bedömd effekt av förslaget

Förslaget kan ge följande effekter för företag:

  • Det kan innebära att det blir mer förutsebart och administrativt enklare för företag att rekrytera kvalificerad arbetskraft och spetskompetens från länder utanför EU/EES.
  • Företagen kan ägna sig åt sin kärnverksamhet i stället för att lägga tid och externa kostnader på oklarheter i ansökningsprocessen, rätta till felaktigheter eller andra problem som uppstår i ärenden.
  • Sammantaget kan det bidra till att stärka företagens konkurrenskraftsförutsättningar.

För Migrationsverket kan förslaget medföra en mer effektiv ärendehandläggning för arbetstillståndsärenden. Det minskar risken för missförstånd, felaktiga eller ofullständiga ansökningar samt sena rättelser genom att ärenden i högre utsträckning är kompletta från början eller kompletteras korrekt inom angiven tid. Det kan i sin tur minska behovet av upprepade kompletteringsförelägganden och överklaganden. Förslaget kan också stärka förtroendet för Migrationsverket bland företag.

På samhällsnivå kan förslaget bidra till att stärka Sveriges attraktivitet för högkvalificerad arbetskraft från utlandet. Detta kan i förlängningen stärka Sveriges konkurrenskraft.