Undanta täkter från den svenska Sevesolagstiftningen
Regelverk
- Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (”Sevesolagen”)
- Förordning (2015:236) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesoförordningen)
- Direktiv 2012/18/EU (Seveso III) (artikel 2.2 e)
Industriolyckskonventionen (UNECE 1992)
Verksamhet
- SNI 08 Annan utvinning av mineral.
Följdpåverkan i form av längre tillståndsprocesser för sidoverksamheter kan uppstå för till exempel:
- SNI 23.510 Tillverkning av cement
- SNI 23.999 Diverse övrig tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter (asfaltverk)
- SNI 42 Anläggningsentreprenörer
Beskrivning av problemet
Sverige har valt att tillämpa Seveso III-direktivet (2012/18/EU) även på vissa täkter och gruvor, trots att artikel 2.2 e uttryckligen undantar mineralutvinning från direktivets tillämpningsområde. Om det sker sprängningar med mer än 10 ton sprängämne vid ett och samma tillfälle är bergtäkten att betrakta som en Sevesoverksamhet av den lägre kravnivån (jfr 3 § Sevesolagen samt bilaga 1 del 1 Sevesoförordningen).
Detta har skett eftersom Sverige genom Sevesolagen genomfört både Sevesodirektivet och FN:s industriolyckskonvention (FN-konventionen innehåller inget motsvarande undantag för mineralutvinning, se SOU 1998:13 s. 126).
Följden är att nästan alla bergtäkter i Sverige klassas som Sevesoverksamheter, ofta på den lägre kravnivån, enbart på grund av tillfällig hantering av sprängämnen. Det leder enligt förslagslämnaren till omfattande administrativa bördor, utan motsvarande säkerhetsnytta.
Att dessa bergtäkter klassas som Sevesoverksamheter medför även att små sidoverksamheter, som betongverk, asfaltverk eller återvinningsanläggningar, inom ett täktområde klassat som Seveso kan kräva detaljplan innan bygglov kan ges (jfr 4 kap. 2 § första stycket 4 b PBL). Detta medför 2–6 års förseningar, stora kostnader och osäkerhet, trots att den faktiska olycksrisken är minimal. Problemen har nyligen tydliggjorts genom en dom i Mark- och
miljööverdomstolen (P 14609-24, 24 oktober 2025). Domen har
prejudicerande verkan och innebär att regeln riskerar att tillämpas generellt vid etableringar av sidoverksamheter i svenska täkter.
Enligt förslagslämnare innebär dagens tillämpning sammantaget en
överimplementering av EU-rätt, fördröjda investeringar, ökad byråkrati och försämrad konkurrenskraft för svensk basindustri.
Förenklingsförslag
Undanta täkter och gruvor som inte permanent lagrar farliga ämnen som överstiger tröskelvärdena från tillämpningsområdet för Sevesolagen.
Bedömd effekt av förslaget
- Kortare tillstånds- och planprocesser vid etablering av verksamheter inom eller, i absolut närhet till, täktområden.
- Minskad administrativ börda för företag, kommuner och länsstyrelser.
- Ökad rättssäkerhet och konkurrensneutralitet gentemot övriga EU-länder.
- Inga negativa effekter på säkerheten, eftersom sprängämneshanteringen bedrivs på etablerade anläggningar som är strikt reglerade enligt annan lagstiftning.
- Stärkt förutsägbarhet för investeringar i klimatsmarta och cirkulära anläggningar, till exempel återvinning av schaktmassor, betong och asfalt inom befintliga täkter.