Flytta ordningen för resultatberäkningen och företagssparande vid beskattning av enskild näringsverksamhet
Regelverk:
Inkomstskattelagen (1999:1229)
Verksamhet:
Enskilda näringsidkare och handelsföretag. Av dessa företag är en stor del små fastighetsägare.
Beskrivning av problemet
Att deklarera en enskild firma innebär att företagaren behöver hantera skattefrågor, bokföring och regelverk som kan vara komplexa. I många fall väljer företagen därför att anlita en redovisningskonsult eller revisor för att säkerställa korrekt hantering – något som både kostar pengar och skapar ett beroende av specialiststöd. Detta förslag fokuserar framför allt på frågan om räntefördelning, vilket gör det möjligt för den som driver enskild firma eller handelsbolag att flytta en del av vinsten från näringsverksamhet till inkomstslaget kapital.
Företagets vinstmedel kan användas till tre huvudsakliga ändamål: att täcka kostnader, att spara för framtida utgifter, eller tas ut privat. Om räntefördelningen placeras efter periodiserings- och expansionsfonder i beskattningsordningen, hålls företagets kostnader och sparande samlat på företagsnivå – som i aktiebolag. I dagsläget splittras det upp: först dras kostnader och delar av sparandet av, sedan sker räntefördelning, och därefter sätts ytterligare vinstmedel av till periodiserings- och expansionsfonder.
Planeringen sker i tre steg:
- Först dras företagets löpande kostnader av från intäkterna. Det handlar om direkta avdrag, som exempelvis reparationskostnader eller återplantering av skog, samt värdeminskningsavdrag, t.ex. avskrivningar på byggnader och inventarier.
- Därefter kan företaget sätta av medel för framtida kostnader via olika sparinstrument, som skogskonto, periodiseringsfond och expansionsfond. Valet av instrument anpassas efter företagets behov och framtidsplaner.
- Slutligen kan vinsten som inte används i företaget tas ut privat. Det sker med en anpassad fördelning mellan räntefördelning (beskattas som kapital med 30 %) och inkomst av näringsverksamhet (som ger sociala förmåner men beskattas progressivt samt med sociala avgifter, efter grund- och jobbskatteavdrag).
Förenklingsförslag
Förslagslämnaren föreslår en ändring i Inkomstskattelagen (1999:1229) om att ändra ordningen mellan företagssparande och räntefördelning.
Bedömd effekt av förslaget
Med nuvarande regelverk avstår företagare ofta från att göra avsättningar till periodiseringsfond eller expansionsfond. Anledningen är att dessa medel slutbeskattas som inkomst av näringsverksamhet och endast i ett enskilt fall kan bli föremål för positiv räntefördelning. Detta undantag uppstår vid näringsverksamhetens upphörande, då räntefördelningen – på yrkande – placeras efter fonderna i inkomstberäkningen. Det vore dock rimligt att denna möjlighet även kunde tillämpas under den löpande innehavstiden för verksamheten.
En ytterligare konsekvens av den föreslagna ordningen är att avsättningar till periodiseringsfond (som enligt nuvarande regler uppgår till 30 procent av vinsten efter räntefördelning och kan behållas i sex år) kan komma att ske före räntefördelningen. Detta innebär att den beskattningsbara inkomsten ökar, eftersom den inte längre behöver minskas med beloppet för räntefördelning. För att motverka denna effekt kan procentsatsen för avsättningar till periodiseringsfond justeras nedåt, så att förändringen blir skattemässigt neutral i kronor räknat.
Att omstrukturera ordningen mellan företagssparande och räntefördelning, samt basera räntefördelning på nettotillgångar vid beskattningsårets slut, skulle kunna göra att:
- systemet blir mer överskådligt och tydligt,
- regelverket blir lättare att förstå för företagare,
- neutraliteten i förhållande till aktiebolagens regelsystem ökar,
- dagens planeringsmöjligheter bibehålls, och
- incitamenten för företagssparande och egenfinansiering stärks.