Harmonisera gränsvärdena för revisionsplikt i enlighet med EU-lagstiftningen
Regelverk:
- 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551)
- Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter av vissa typer av företag.
Verksamhet:
Förenklingsförslaget omfattar alla aktiebolag oberoende av branschtillhörighet. Antalet aktiebolag som omfattas kopplar till gränsvärden för balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda.
Beskrivning av problemet
Revisionsplikt innebär att vissa företag enligt lag är skyldiga att anlita en kvalificerad revisor för att granska bolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. För särskilda typer av företag, såsom publika aktiebolag, finansiella företag samt aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, gäller krav på revision oavsett företagets storlek, då dessa räknas som företag av allmänt intresse.
Enligt aktiebolagslagen (ABL) ska ett aktiebolag som huvudregel ha minst en revisor (ABL 9 kap. 1 §). Dock medger lagen att vissa privata aktiebolag kan undantas från revisionsplikt, under förutsättning att de uppfyller minst två av följande tre kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:
- Högst 3 anställda (i medeltal)
- Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Om dessa villkor är uppfyllda kan bolaget välja att avstå från att utse revisor, vilket i så fall också måste anges i bolagsordningen.
Revision bidrar till ökad transparens och kontroll inom företag, men medför samtidigt vissa administrativa kostnader. Företag som omfattas av revisionsplikt behöver bland annat tillhandahålla bokföringsunderlag och årsredovisning, vara tillgängliga för frågor från revisorn, komplettera dokumentation vid behov samt delta i inventeringar och andra granskningsmoment. Utöver detta tillkommer finansiella kostnader i form av revisorns arvode.
De svenska reglerna för undantag från revisionsplikt är strängare än vad som krävs enligt EU-direktivet, t.ex. så har Frankrike 50 anställda, 4 miljoner euro i balansomslutning och 8 miljoner nettoomsättning och Tyskland har 50 anställda, 6 miljoner euro i balansomslutning och 12 miljoner nettoomsättning. I Sverige tillämpas lägre gränsvärden för undantag jämfört med flera andra medlemsländer, vilket leder till att fler småföretag omfattas av revisionsplikt. Att justera dessa gränsvärden till en nivå som bättre överensstämmer med EU:s riktlinjer skulle kunna minska de administrativa och finansiella kostnaderna för framför allt mindre företag, vilka idag påverkas av de nuvarande kraven. Företag som inte uppfyller villkoren för revisionsplikt men önskar anlita en revisor kommer även i fortsättningen ha möjlighet att göra det på frivillig basis.
Förenklingsförslag
Anpassa de svenska gränsvärdena för revisionsplikt till de maximala nivåer som tillåts enligt EU:s redovisningsdirektiv. Det innebär att revisionsplikt endast skulle omfatta aktiebolag som överskrider minst två av följande tre gränser:
- Nettoomsättning: 8 miljoner euro
- Balansomslutning: 4 miljoner euro
- Antal anställda: 50 personer
Bedömd effekt av förslaget
Förslaget bedöms kunna medföra minskade kostnader och tidsbesparingar för de företag som potentiellt inte skulle omfattas av revisionsplikt. En sådan förändring skulle kunna bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft och ge mindre företag förbättrade förutsättningar att växa och utvecklas i ett mer flexibelt regelklimat.
År 2010 genomfördes den reform som innebar att revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades, dvs. för företag som uppfyllde vissa kriterier (minst två av tre av de tre kriterierna högst 3 anställda i medeltal, högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning samt högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning skulle vara uppfyllda under de senaste tre räkenskapsåren). Syftet med reformen var att lätta den administrativa bördan och minska företagens kostnader. Reformen ingick i ett bredare arbete med att förenkla regelverken för företagande och stimulera tillväxt, entreprenörskap och sysselsättning. I samband med reformen fördes en diskussion kring möjliga konsekvenser, däribland påverkan på skattekontroll, risken för ekonomiska oegentligheter samt kvaliteten på redovisningen i företag som inte längre omfattades av revisionskravet. Dessa frågor kvarstår som relevanta överväganden vid en eventuell höjning av gränsvärdena för revisionsplikt, inte minst mot bakgrund av att de gränsvärden EU:s revisionsdirektiv medger är långt högre än de kriterier som infördes i Sverige 2010.