Inför i miljöbalken en möjlighet till avvägning mot samhällsnyttan vid bostadsbyggande och stadsutveckling
Regelverk:
3 kap. miljöbalken (1998:808)
Verksamhet:
SNI-kod 41 - Byggande av hus
Beskrivning av problemet
Miljöbalkens uppbyggnad samt dess tolkning och tillämpning har lett till allt längre och krångligare samhällsbyggnadsprocesser. Det som saknas i miljöbalken i dag och som framgått markant i de senaste årens domstolspraxis är att det inte finns tillräckligt tydliga regler för att avväga samhällsnyttan, i form av boende, arbetstillfällen, levande samhällen och sociala aspekter av ett projekt, mot dess miljöpåverkan.
När det kommer till beslut om markanvändning, till exempel upprättande av detaljplaner för bostadsbebyggelse och stadsutveckling, blir det regelmässigt fråga om prövning enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Här uppstår en problematik eftersom plan- och bygglagen karaktäriseras av intresseavvägningar, medan miljöbalken mer har karaktären av skyddslagstiftning.
Vid upprättande av detaljplaner begär länsstyrelserna inte sällan att kommunerna på ett detaljerat sätt ska låta utreda ett stort antal frågor i nästan varje detaljplanearbete. Varje utredning kostar, både i tid, pengar och oförutsägbarhet. Det finns också indikationer på att antalet begärda utredningar är ökande.
Undersökningar visar att ledtiden för detaljplaneprocessen är drygt 4 år och att de i vissa kommuner varit ökande. Motsvarande siffra för bygglovsansökan till startbesked är mellan 10 och 12 månader.
Överklagande till mark- och miljödomstol ökar ledtiderna ytterligare. Mellan 10 och 50 procent av alla detaljplaner överklagas, beroende på kommun, och snittet över landet ligger på ca 25 procent. Ledtiden för beslut i mark- och miljödomstol ligger i snitt på ca 5,5 månader.
En del av problematiken kommer av att vissa av miljöbalkens skyddsregler ger små eller inga möjligheter att göra en avvägning mellan skyddsintresset och värdet av bostadsbyggandet och stadsutveckling. En effekt kan bli att bostadsbyggande och stadsutveckling hindras, försvåras eller försenas trots att skadan kan vara liten för det intresse som miljöbalken avser att tillgodose.
För de företag som finns inom branscherna, bland annat utvecklare av byggprojekt samt byggande av bostadshus och andra byggnader är effekterna framför allt två; det ena är att tiden för ett potentiellt byggprojekt drar ut på tiden, det andra är att planer, ritningar etc. får arbetas om för att leva upp till miljöbalkens skyddsregler och klara prövningen. Detta får i praktiken ofta konsekvensen att vissa saker som planerats att byggas kompromissas bort, även om det relativt sällan innebär att det inte blir någon byggnation alls.
Förenklingsförslag
Förslaget är att införa tydligare krav på samhällsekonomisk analys vid miljöbalksprövningar av bostadsbyggande och stadsutveckling.
För att förbättra beslutsunderlaget vid prövningar enligt miljöbalken föreslås en tydligare reglering som klargör att sådana prövningar i princip alltid ska grundas på en samhällsekonomisk analys. Analysen bör inkludera en balanserad bedömning av både negativa och positiva effekter för olika intressen, där dessa effekter tydligt preciseras och värderas.
För att uppnå detta föreslås att miljöbalkens första eller andra kapitel kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om krav på samhällsekonomisk analys. En sådan förändring kan leda till bättre informerade beslut och en mer effektiv tillämpning av miljöbalken vid prövning av bostadsbyggnad och stadsutveckling.
Det bedöms vara kommunerna som ska göra samhällsekonomisk analys som föreslås och som ska göra avvägningar mot reglerna i miljöbalken. Men för att kunna göra dessa analyser och framför allt avvägningen kommer de sannolikt att behöva vägledning.
Bedömd effekt av förslaget
Miljöbalkens prövningar fungerar i vissa fall bristfälligt utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Trots att en avsedd bebyggelse är noga övervägd i form av planering enligt plan- och bygglagen leder miljöbalkens regelsystem i många fall till att byggandet hindras, trots att en mycket liten negativ effekt kan påvisas.
Alla företag som bygger bostäder, lokaler och infrastruktur skulle gynnas av förslaget att införa en avvägning mellan miljöbalkens skyddsregler och samhällsnyttan i miljöbalken.