Justering av lagstadgade gränsvärden för förenklat årsbokslut, revisionsplikt och kontantmetod utifrån inflation
Regelverk:
- 5 kap. 2 § och 6 kap. 3 § bokföringslagen (1999:1078)
- 9 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551)
- Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter av vissa typer av företag (kopplat till revisionsplikt)
Verksamhet:
Förenklingsförslaget omfattar alla företag oberoende av branschtillhörighet. Antalet företag som omfattas kopplar till gränsvärden för nettoomsättning (samt balansomslutning och antal anställda för revisionsplikten).
Beskrivning av problemet
För att få använda lättnadsregler om förenklat årsbokslut, undantas från kravet på revisor eller använda kontantmetoden i sin redovisning krävs att ett företag ligger under vissa gränsvärden. Dessa gränsvärden är satta i fasta monetära belopp som inte räknats upp sedan 2007 för förenklat årsbokslut och kontantmetoden och sedan 2011 för revisionsplikt. I samtliga fall handlar det om ett gränsvärde om 3 miljoner kronor i nettoomsättning.
Inflation har dock inneburit att gränsvärdena har urholkats och att alla företag som var tänkta att omfattas av lättnadsreglerna när lagstiftningen infördes inte längre gör det. Gränsvärdena behöver därför justeras upp till dagens penningvärde och därefter årligen indexuppräknas. Ett gränsvärde på 3 miljoiner kronor i december 2024 motsvarar ca 2,2 miljoner kronor i januari 2011 när lättnadsreglerna för revisionsplikt trädde i kraft.
Förenklat årsbokslut
Den som är enskild näringsidkare (dvs. inte aktiebolag eller annan som är skyldig att upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (BFL)) ska avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Har företaget en årlig nettoomsättning som normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor får man upprätta ett så kallat förenklat årsbokslut.
Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning och upprättas enligt god redovisningssed och vara i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Företag som inte omfattas av möjligheten att göra ett årsbokslut ska i stället göra en årsredovisning, vilken ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning, noter, och en förvaltningsberättelse. Årsredovisningen medför genom dess omfattning högre administrativa kostnader än ett förenklat årsbokslut.
Kontantmetoden
Enligt BFL 5 kap. 2 § får ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker, vilket kallas kontantmetoden. Kontantmetoden innebär att bokföring av inkomster och utgifter sker när in- och utbetalningarna inträffar, dvs. när en kund har betalat en fordran eller när verksamheten har betalat en leverantörsskuld.
Att bokföra med kontantmetoden anses ofta vara en enklare version av löpande bokföring eftersom det endast är inbetalningar och utbetalningar som bokförs. Därmed tas ett led i bokföringen bort eftersom kundfordringar och leverantörsskulder utelämnas. Kontantmetoden innebär färre konteringar på färre konton. Alternativet till kontantmetoden är faktureringsmetoden, vilken genom fler konteringar och användande av fler konton innebär högre administrativa kostnader.
Revisionsplikt
Revisionsplikt innebär att vissa företag enligt lag är skyldiga att anlita en kvalificerad revisor för att granska bolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. För särskilda typer av företag, såsom publika aktiebolag, finansiella företag samt aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, gäller krav på revision oavsett företagets storlek, då dessa räknas som företag av allmänt intresse.
Enligt 9 kap. 1 § aktiebolagslagen (ABL) ska ett aktiebolag som huvudregel ha minst en revisor. Dock medger lagen att vissa privata aktiebolag kan undantas från revisionsplikt, under förutsättning att de uppfyller minst två av följande tre kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:
- Högst 3 anställda (i medeltal)
- Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Om dessa villkor är uppfyllda kan bolaget välja att avstå från att utse revisor, vilket i så fall också måste anges i bolagsordningen. Revision bidrar till ökad transparens och kontroll inom företag, men medför samtidigt vissa administrativa kostnader. Företag som omfattas av revisionsplikt behöver bland annat tillhandahålla bokföringsunderlag och årsredovisning, vara tillgängliga för frågor från revisorn, komplettera dokumentation vid behov samt delta i inventeringar och andra granskningsmoment. Utöver detta tillkommer externa administrativa kostnader i form av revisorns arvode.
Förenklingsförslag
Förslaget innebär att justera upp gränsvärdena för förenklat årsbokslut, skyldigheten att ha revisor och användande av kontantmetoden som bokföringsmetod till vad det motsvarar i dagens penningvärde i förhållande till när värdena infördes. Det bör även utredas hur gränsvärdena kan knytas till ett index så att det framåt kan ske en årlig uppräkning.
Bedömd effekt av förslaget
Förenklingsförslaget bedöms kunna medföra minskade kostnader och tidsbesparingar för de företag som faller under gränsvärdena. En sådan förändring skulle kunna bidra till att stärka svenska företags konkurrenskraft och ge mindre företag förbättrade förutsättningar att växa och utvecklas i ett mer flexibelt regelklimat.
Samtliga gränsvärden som detta förslag avser har ursprungligen införts som ett sätt att lätta den administrativa bördan och minska företagens kostnader och göra det lättare att driva företag.